tilläggsbelopp

PISA 2018

PISA 2018

Av: John Droguett

INLEDNING

PISA står för Programme for International Student Assessment och är en internationell undersökning genomförd av OECD. Genom olika prov undersöks elevernas kunskaper inom tre ämnesområden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Den senaste PISA-mätningen genomfördes år 2018 där 37 OECD-länder deltog. Nedan presenteras resultaten i korthet för svensk del i jämförelse med de andra OECD-länderna.

LÄSFÖRSTÅELSE

MATEMATIK

NATURVETENSKAP

GENOMSNITTSPOÄNG I ALLA TRE ÄMNEN

FLICKOR VS. POJKAR

SKOLSEGREGATION, LÄRARBRIST & LÄROMEDELSBRIST

SKOLMILJÖ

ELEVERS VÄLMÅENDE OCH MOTIVATION

KÄLLOR

Skolverket (2019). PISA 2018. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Stockholm: Elanders Sverige AB.

OECD (2019). Country Note: Sweden. Vol. 1-111. https://www.oecd.org/pisa/publications/PISA2018_CN_SWE.pdf

SKOLORS EKONOMISKA RAMVERK

SKOLORS EKONOMISKA RAMVERK

Av: John Droguett

Alla kommunala och fristående skolor i Sverige finansieras av elevernas hemkommuner med en s.k. skolpeng. Detta gäller även för de elever som går på en skola utanför den kommun de själva bor i. I dessa fall sker en interkommunal ersättning från elevens hemkommun till den kommun där eleven går i skolan. Skolpengen, som för övrigt benämns som bidrag i Skollagen (2010), är ett grundbelopp som ska avse ersättning för skolans kostnader för varje elev inom följande områden: 1) undervisning, 2) lärverktyg, 3) elevhälsa, 4) måltider, 5) administration, 6) mervärdesskatt, och 7) lokalkostnader.

Utöver grundbeloppet kan i vissa fall ett tilläggsbelopp beviljas för elever som: 1) har ett omfattande behov av särskilt stöd, 2) erbjuds modersmålsundervisning och/eller 3) deltar i lovskola. Storleken på tilläggsbeloppet är individuellt och bestäms utifrån en bedömning av den enskilda elevens behov. Tilläggsbelopp utbetalas i praktiken endast för dokumenterade stödåtgärder som kostnadsmässigt avsevärt går utöver vad som skall täckas genom grundbeloppet. För att kunna beviljas ett tilläggsbelopp måste skolan skriftligen göra en ansökan där elevens omfattande behov av särskilt stöd beskrivs och motiveras. I ansökan ska, förutom själva ansökningsdokumentationen, även elevens elevdokument bifogas. Elevdokumenten består av den senaste revideringen av elevens pedagogiska kartläggning, åtgärdsprogram inkl. t.ex. extra anpassningar och anpassad studiegång, utvärderingar av åtgärdsprogram samt medicinska och psykologiska utredningar.

Det ligger på varje enskild skola att kunna påvisa beskriva och motivera varför eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd och som väsentligt överstiger grundbeloppet. Det är viktigt att dokumentationen av den elevens pedagogiska kartläggning, extra anpassningar, åtgärdsprogram, anpassad studiegång samt tilläggsbeloppsansökan följer en röd tråd. Själva ansökan inkl. all dokumentation genomförs vanligtvis av skolans lärare tillsammans med skolans specialpedagog i tät dialog med rektorn. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är  rektorn som är ytterst ansvarig för ansökan. Slutligen skickas den kompletta ansökan in till elevens hemkommun innan ansökningsperiodens slutdatum för granskning och beslut. 

KÄLLOR

SFS (2010). Skollag (2010:800). Utbildningsdepartementet. Sveriges riksdag.

Scroll to Top