asperger

TILLÄGGSBELOPP & VERKSAMHETSSTÖD

TILLÄGGSBELOPP & VERKSAMHETSSTÖD

Av: John Droguett

INLEDNING

I skollagen framgår det att det grundbelopp (skolpeng) kommunen betalar ut, ska täcka kostnaderna för undervisning eller omsorg och pedagogisk verksamhet, lärverktyg eller pedagogiskt material och utrustning, elevhälsa (gäller ej fritidshem och förskola), måltider, administration, mervärdesskatt samt lokalkostnader. I förarbetena till lagen framgår att såväl fristående som kommunala skolor/förskolor inom ramen för sina normala resurser, ska kunna ge stöd åt flertalet elever/barn. Skolan/förskolan ska kunna anpassa sin organisation och sin undervisning/verksamhet så att hänsyn tas till elevens/barnets behov och förutsättningar.

För en elev/ barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska kommunen, utöver grundbeloppet, betalas ett tilläggsbelopp ut. Med tilläggsbelopp avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder, däribland sådana som riktas till elever/barn med stora inlärningssvårigheter. Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån elevens/barnets behov. Kostnaderna för stödet ska således vara omedelbart kopplade till en enskild elev/barn och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång/delta och tillgodogöra sig verksamheten.

Möjligheterna att begära extra resurser för elever/barn i behov av särskilt stöd är dock oftast mycket begränsade. Tilläggsbelopp utgår endast för stödåtgärder som går väsentligt utöver vad som ersätts genom grundbelopp. För att kommunen ska komma till slutsatsen att det är fråga om ett omfattande behov ska skolans/förskolans ansökan och underlag klart visa att så är fallet. Stödbehovet och de insatta stödåtgärderna ska vara frekventa eller kontinuerliga.

Om ansökan avser en ny elev som skolan ännu inte har påbörjat sitt arbete med, kan åtgärdsprogrammet i vissa fall ersättas av en detaljerad handlingsplan som beskriver plan för upprättande av åtgärdsprogram och andra planerade insatser. Har skolan erhållit tilläggsbelopp för eleven under föregående läsår/period, ska  en utvärdering av insatsen finnas med vid ansökan. I ansökningsblanketten finns särskilt utrymme för detta och ska finnas med om tilläggsbelopp tidigare beviljats.

Enligt bilden nedan (Skolverket) ska läraren i första hand ge alla barn och elever den ledning och stimulans som krävs.

Om det inte räcker ska extra anpassningar göras och om det inte skulle räcka är nästa steg att:

  • i förskolan kartlägga behov av mer omfattande stöd och
  • i skolan utreda behov av stöd och ge särskilt stöd

Om det inte heller skulle räcka ska ansökan om tilläggsbelopp hos hemkommunen ansökas om.

Skolan/förskolan ska kunna ge stöd åt flertalet elever/barn inom ramen för sina normala resurser. I de flesta fall där behovet av särskilt stöd är förknippat med en undervisningssituation torde stödbehovet enligt förarbetena kunna tillgodoses genom en särskild undervisningsgrupp eller andra åtgärder som ska täckas av grundbeloppet. Det ankommer på skolan att visa att stöd i sådan form inte är tillräckligt och att förutsättningarna för att tilläggsbelopp ska lämnas är uppfyllda.

ELEV SOM ÄR DÖV

Blommé (2018) skriver i sin uppsats om tilläggsbeloppsansökningar för elever med omfattande behov av särskilt stöd. I ett av fallen som studeras handlar det om en tilläggsbeloppsansökan för en elev som är döv där eleven fick ett tilläggsbelopp tilldelat på 135000 kr läsåret 2017/2018. I ansökan skrev de att stödet ska användas till:

  • Tekniska hjälpmedel i och utanför klassrummet.
  • Organisation för att samma, för x kända vikarier ska finnas tillgänglig när ordinarie personal är frånvarande.
  • Anpassad ljudmiljö i klassrummet samt på fritids enligt protokoll från möte mer hörselrehabliteringen.
  • Lekpedagog på gemensam lekrast.
  • Hjälp med handhavande av hjälpmedel, kontroll och underhåll av teknik.
  • Nära person med x där klassrum slingan inte finns, ex fritids, idrott, lekrast, matsal.
  • Individuell uppföljning efter genomgång.
  • Säkerställa hörande och förståelse av uppgift.
  • Lekstöd på rast och fritids.
  • Spridd kunskap om hjälpmedel egen hörselpärm (Blommé, 2018: 15).

ELEV MED ADHD OCH AUTISM

Vidare skriver Blommé (2018) om en tilläggsbeloppsansökan för en annan elev i samma kommun (som ovan) med en neuropsykiatrisk funktionsvariation (ADHD och autism). Eleven fick ett tilläggsbelopp beviljat på 135000 kr läsåret 2017/2018. På följande sätt beskriver skolan behovet av omfattande särskilt stöd för denna elev:

  • x är en flicka med påtagliga svårigheter inom fältet socialt samspel, kognition, theory of mind och exekutiva färdigheter.
  • x behöver en miljö och pedagogik som är särskilt anpassad för individer med dessa svårigheter och behov (se pedagogisk kartläggning) inom autismspektra.
  • x har under hela sin skoltid haft problem med att anpassa sig efter det innehåll och krav som en vanlig skoldag innehåller.
  • x upplever att hon inte trivs i sin nuvarande skola x har upplevt trauma i form av mobbing och kränkningar i form av stort utanförskap. Att gå i en sk ”vanlig skola” är ett oerhört överkrav på henne.
  • I takt med att kraven beträffande såväl skolarbete som social förmåga ökat i skolan, har x Svårigheter blivit mer framträdande, och hennes ångest större. Det signifikanta svårigheterna har aktualiserat behovet av en skola med en annan pedagogik, och en miljö som är anpassad efter x behov.
  • x har inga alternativa modeller fr hur hon ska bete sig i sociala sammanhang och hon har svårt att följa andras beteende inom den sociala samspelsfären.
  • x kan acceptera jämnåriga, men hon har ett mycket begränsat socialt umgänge och hon ägnar sig helst åt sina begränsade intressen på egen hand.
  • x svårigheter är att klara sociala kontakter, förstå allmänna instruktioner, klara motgångar och förändringar, klara bristande struktur och förberedelser, hänga med i åldersadekvata samtal, 17 bristande uthållighet, bristande koncentrationsförmåga samt att hon är så utpräglat motivationsstyr.
  • x har stora svårigheter med att genomföra handlingar i flera led så hon kommer inte vidare. x är i arbete med skoluppgifter eller socialt samspel beroende av vuxenstöd i form av ett hjälpjag.
  • x kombination av svårigheter är signifikant funktionshindrande för henne vad det gäller socialt samspel, turtagning samt hennes förmåga till att ta andra människors perspektiv (Blommé, 2018: 16).

Kommunens utlåtande i ärendet kring ansökan om tilläggsbeloppsansökan var: x är diagnostiserad med ADHD och AST och behöver stöd för att komma igång och slutföra studier. Hon är i behov av extra mycket stöd för att fullfölja sin individuella planering (Blommé, 2018: 18).

ELEV MED HÖRSELSKADA

Behov:

  • x blir trött och har svårigheter i matematik. Är dubbelsidigt döv och använder två cochleaimplantat som hörhjälpmedel. Kommunikationen försvaras genom funktionsnedsättningen och det innebär konsekvenser för inlärning och social utveckling. Raster kan innebära problem eftersom x inte har mikrofon där. Ju högre upp i årskurserna desto mer ökar kraven på koncentration för att kunna inhämta kunskap. Har behov av särskilt stöd och stöd i mindre grupp. När det gäller matematik kan x inte 19 ha den i helklass utan måste få undervisning i liten grupp och ibland en till en. I nuläget har x svårt att nå målen för årskursen. x koncentration har försämrats och uthålligheten har blivit lägre i förhållande till kraven (Blommé, 2018: 18).

Stödinsatser:

  • slinga används i klassrummet och är kopplad till E-boarden.
  • Både lärare och elever använder mikrofoner. Det finns en fasts slinga i matsalen och x äter i ett litet rum för att begränsa ljudintaget. Bärbar slinga används på idrotten, utflykt, studiebesök och undervisning i annan lokal. x har en dator som verktyg.
  • Miljön har ljudanpassats med tysta möbler. Läraren förtydligar med tal, text och bild för att öka självständigheten.
  • Hjälp och stöd i det dagliga arbetet i klassrummet. Tekniska hjälpmedel, dator med speciellt anpassade program. Fast slinga i idrottshallen skulle behövas då skolan använder lokalen för firande av olika traditioner och avslutningar.
  • Handledning till assistenten samt teknisk support.
  • Gardiner och tjock absorberande anslagstavla behövs i det nya klassrummet (Blommé, 2018: 19).

Kommunens beslut och utlåtande:

  • Bedömningen görs enligt kriterierna för tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd i x Kommun samt skollagen (2010:800) 10 kap 39§. 20 Utifrån de uppgifter som framkommit i ansökan uppfylls inte kriterierna för tilläggsbelopp i x kommun.

ELEV MED ADD OCH AUTISM

Behov:

x har låg impulskontroll och ett kort tålamod, detta resulterar i att x hamnar i olika konflikter, både i klassrummet och ute på raster. När x känner sig orättvist behandlad av andra elever kan x få kraftiga aggressionsutbrott, tex kan x kasta sönder saker, i matsalen har x kastat sönder en stor glas- skål, följt av glas-splitter på stora delar av matsalsgolvet. x har huggit med matkniven i matsalsbordet framför andra elever. x kan också vara verbalt otrevlig i samband med detta. I dessa situationer är x en fara för andra elever och även för sig själv. Detta sker inför andra elever som då blir rädda för x och upplever obehag. När x får aggressionsutbrott har x blivit och kan bli fysisk mot andra, både mot elever och vuxna, x går till aggressiva fysiska angrepp. x sparkas, slåss och spottas när x hamnar i aggressiva affektutbrott. x agerar på impuls utan att tänka på följder eller konsekvenser av sitt handlande. I det sociala samspelet behöver x få veta vad som ska hända så långt som det är möjligt, x behöver tydliga riktlinjer och struktur över vad som förväntas av x i den aktuella situatione. x har diagnos.  Uppmärsamhetsstörning/hyperaktivitet, huvudsakligen uppmärksamhetsstörning (ADD) och  Autsimliknande tillstånd (Genomgripande ströning i utvecklingen, UNS),

Stödinsatser:

x behöver en vuxen som stöttat x under skoluppgifter och under hela skoldagen i olika situationer. Utan detta stöd av vuxen blir x sittande och förmår sig inte ta eget ansvar gällande sin kunskapsinhämtning. x har ett behov av vuxenstöd under alla lektioner som hjälper x att starta, genomföra och avsluta uppgifter. 21 x har en kort ork och arbetar långsamt. Den vuxne behöver ”pusha” x likt en balansgång, inte för mycket eller för litet för att undvika att x känner omotivation. För att x ska kunna nå kunskapskraven behöver x igångsättningshjälp och en ständigt närvarande vuxen som pushar och vägleder x framåt i skolarbetet. x klarar inte på egen hand återgå till det som förväntas utan behöver stort stöd av en vuxen i detta. x har ingen egen drivkraft utan behöver ett stort kontinuerligt stöd av en vuxen som sitter bredvid och som tillsammans med x Leder skolarbetet framåt.  x har ett omfattande behov av vuxenstöd/resurs under lektioner, i skolarbetet och under hela skoldagen som stöttar och vägleder x framåt i det sociala samspelet med kamrater och i x kunskapsutveckling.

Utlåtande från kommunen:

Kommunen har i detta ärende beviljat tilläggsbelopp på cirka 80 000 kronor för VT18 med hänvisning till att: Enligt 8 kap 23 § skollagen ska tilläggsbelopp lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna motsvarande verksamheten. Tilläggsbeloppet ska avse extraordinära stödåtgärder. Beslutet grundar sig på inkomna handlingar.

KÄLLOR

AUTISM

AUTISMSPEKTRUM

Av: John Droguett

Scroll to Top