TILLÄGGSBELOPP & VERKSAMHETSSTÖD

Av: John Droguett

INLEDNING

I skollagen framgår det att det grundbelopp som kommunen betalar ut för varje elev, den s.k. skolpengen, ska täcka kostnaderna för: undervisning eller omsorg, den pedagogiska verksamheten, lärverktyg eller pedagogiskt material, utrustning elevhälsa (gäller ej fritidshem och förskola), måltider, administration, mervärdesskatt samt lokalkostnader.

För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska kommunen, utöver grundbeloppet, betala ut ett tilläggsbelopp. Med tilläggsbelopp avses ersättning för:

  • assistenthjälp,
  • anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder, däribland sådana som riktas till elever/barn med stora inlärningssvårigheter.

TILLÄGGSBELOPP I PRAKTIKEN

Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Kostnaderna för stödet ska således vara omedelbart kopplade till en enskild elev och ha samband med dennes omfattande behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång och tillgodogöra sig verksamheten. Ytterligare krävs att elevens behov av stöd klarläggs och bedöms inom ramen för den utredning och det åtgärdsprogram som skolans rektor ansvarar för enligt 3 kap. § 8-9 i skollagen (Eriksson, 2013).

Tilläggsbelopp utgår endast för stödåtgärder som går väsentligt utöver vad som ersätts genom grundbelopp. För att kommunen ska komma till slutsatsen att det är fråga om ett omfattande behov ska skolans ansökan och underlag klart visa att så är fallet. Stödbehovet och de insatta stödåtgärderna ska vara frekventa eller kontinuerliga. Av förarbetena till skollagen framgår att tilläggsbeloppet ska avse extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen, t.ex. tekniska hjälpmedel, assistenthjälp och anpassning av skollokaler. Det kan också vara fråga om stödåtgärder åt elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till en enskild elev och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. (Prop. 2008/09:171, s. 42.)

VÄGLEDANDE DOMAR

En förutsättning för att tilläggsbelopp ska betalas ut är enligt Högsta förvaltningsdomstolen att elever som har ett omfattande behov av stöd som inte är förknippade med undervisningssituationerna och att stödåtgärderna är extraordinära. Detta bygger på en prejudicerande dom i Högsta förvaltningsdomstolen; mål nr 4314-11 från 2012. Målet handlade om en elev med ADHD och trotssyndrom, som hade svårt att fungera i skolan. Eleven sprang runt i klassrummet, klättrade på möbler och var aggressiv mot andra elever, t.ex. rev, nöp och och bet eleven andra elever. Eleven vägrade göra uppgifter i skolan och hade mycket låg uthållighet. Kommunen ifråga nekade utbetalning av tilläggsbelopp för eleven då elevens behov av stöd ansågs kunna täckas av grundbeloppet. I målet ansågs skolans pedagogiska bedömning och utredning inte räckte till, utan den behövde kompletteras med läkarintyg som visar att eleven har det behov av omfattande särskilt stöd som skolan påvisat. Det betyder att läkarintyget måste gå i linje med den pedagogiska bedömningen (Eriksson, 2013). Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att upphäva kammarrättens och förvaltningsrättens dom och fastställa kommunens beslut att avslå ansökan om tilläggsbelopp.

Av Högsta förvaltningsdomstolens bedömning framgår bl.a. att eftersom tilläggsbelopp endast ska lämnas i undantagsfall måste en utredning klart visa att eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd. De svårigheter som beskrivs i läkarintygen är enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening av det slag som kan kopplas samman med undervisningssituationen och som ska kunna hanteras inom ramen för grundbeloppet. I det medicinska underlaget finns inte något som visar att eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd i den mening som ger rätt till tilläggsbelopp (SKR, 2020).

Domen fastslog sedermera att i teorin kan tilläggsbelopp inte beviljas för att stödja elever i undervisningssituationer då det anses ska hanteras inom ramen för grundbeloppet. I ett annat mål, mål nr 1981-10 i Högsta förvaltningsdomstolen, visar att för att tilläggsbelopp ska beviljas måste elevens behov av extraordinärt stöd hela tiden för att kunna fungera i sin lärandesituation. Ansökan om tilläggsbelopp ska därför inte kunna kopplas till den vanliga undervisningen för beviljande (Eriksson, 2013).

Om ansökan avser en ny elev på en skola och tillräckligt underlag för ett åtgärdsprogram saknas, kan det i vissa fall ersättas av en detaljerad handlingsplan för upprättande av åtgärdsprogram och andra planerade insatser. Har skolan erhållit tilläggsbelopp för en elev under föregående läsår eller period, ska  en utvärdering av insatsen finnas med vid ansökan. I ansökningsblanketten finns särskilt utrymme för detta.

SKOLVERKETS FYRA STEG

Skolverket anger fyra olika steg som skolor ska följa inför ansökan om tilläggsbelopp.

  • Steg 1. Läraren ska i första hand ge alla barn och elever den ledning och stimulans som krävs.
  • Steg 2. Om föregående steg är otillräckligt, ska extra anpassningar göras.
  • Steg 3. Om föregående steg är otillräckliga, ska skolan utreda behov av stöd och ge särskilt stöd.
  • Steg 4. Om föregående steg är otillräckliga, återstår det för skolan att ansöka om tilläggsbelopp hos hemkommunen.

Skolan ska kunna ge stöd åt flertalet elever inom ramen för sina normala resurser. I de flesta fall där behovet av särskilt stöd är förknippat med en undervisningssituation kan stödbehovet enligt förarbetena tillgodoses genom en särskild undervisningsgrupp eller andra åtgärder som ska täckas av grundbeloppet. Det ankommer på skolan att visa att stöd i sådan form inte är tillräckligt och att förutsättningarna för tilläggsbelopp är nödvändiga.

ANSÖKAN 1: ELEV SOM ÄR DÖV

I det här fallet ansöker en skola i kommun A, om tilläggsbelopp för en elev som är döv (Blommé, 2018).

Behov

X har en hörselnedsättning och utan hjälpmedel stöd helt döv.

Stödinsatser

  • Tekniska hjälpmedel i och utanför klassrummet.
  • Organisation för att samma, för x kända vikarier ska finnas tillgänglig när ordinarie personal är frånvarande.
  • Anpassad ljudmiljö i klassrummet samt på fritids enligt protokoll från möte mer hörselrehabliteringen.
  • Lekpedagog på gemensam lekrast.
  • Hjälp med handhavande av hjälpmedel, kontroll och underhåll av teknik.
  • Nära person med x där klassrum slingan inte finns, ex fritids, idrott, lekrast, matsal.
  • Individuell uppföljning efter genomgång.
  • Säkerställa hörande och förståelse av uppgift.
  • Lekstöd på rast och fritids.
  • Spridd kunskap om hjälpmedel egen hörselpärm.

Kommunens beslut och utlåtande

Kommunen har i detta ärende beviljat tilläggsbelopp på cirka 135 00 kronor för läsåret 17/18 med hänvisning till att: verksamhetsstöd till egenregin är avsedd att ge möjlighet till särskilt ersättning för enskilda elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd och extraordinära stödåtgärder. Kostnaden för stödet skall vara omedelbart kopplat till den enskilda eleven. Likabehandlingsprincipen gäller vid fördelning av verksamhetsstöd och tilläggsbelopp. Det innebär att kommunala och fristående verksamheter behandlas på samma sätt.

ANSÖKAN 2: ELEV MED ADHD OCH AUTISM

I det här fallet ansöker en skola i kommun A, om tilläggsbelopp för en elev som har både ADHD och autism (Blommé, 2018).

Behov

  • x är en flicka med påtagliga svårigheter inom fältet socialt samspel, kognition, theory of mind och exekutiva färdigheter
  • x behöver en miljö och pedagogik som är särskilt anpassad för individer med dessa svårigheter och behov (se pedagogisk kartläggning) inom autismspektra.
  • x har under hela sin skoltid haft problem med att anpassa sig efter det innehåll och krav som en vanlig skoldag innehåller. x upplever att hon inte trivs i sin nuvarande skola x har upplevt trauma i form av mobbing och kränkningar i form av stort utanförskap. Att gå i en sk ”vanlig skola” är ett oerhört överkrav på henne.
  • I takt med att kraven beträffande såväl skolarbete som social förmåga ökat i skolan, har x Svårigheter blivit mer framträdande, och hennes ångest större. Det signifikanta svårigheterna har aktualiserat behovet av en skola med en annan pedagogik, och en miljö som är anpassad efter x behov.
  • x har inga alternativa modeller fr hur hon ska bete sig i sociala sammanhang och hon har svårt att följa andras beteende inom den sociala samspelsfären.
  • x kan acceptera jämnåriga, men hon har ett mycket begränsat socialt umgänge och hon ägnar sig helst åt sina begränsade intressen på egen hand.
  • x svårigheter är att klara sociala kontakter, förstå allmänna instruktioner, klara motgångar och förändringar, klara bristande struktur och förberedelser, hänga med i åldersadekvata samtal, bristande uthållighet, bristande koncentrationsförmåga samt att hon är så utpräglat motivationsstyr.
  • x har stora svårigheter med att genomföra handlingar i flera led så hon kommer inte vidare. x är i arbete med skoluppgifter eller socialt samspel beroende av vuxenstöd i form av ett hjälpjag. x kombination av svårigheter är signifikant funktionshindrande för henne vad det gäller socialt samspel, turtagning samt hennes förmåga till att ta andra människors perspektiv.

Stödinsatser

  • x har haft en helt egen reurs knuten till sig och detta har fungerat bra, i en till en situationer. Detta har dock inte varit nog för att kompensera för x svårigheter inom neuropsykiatri.
  • x fungerar bäst när hon får jobba individuellt med en personal, i sin egen takt, på sitt eget sätt vid sin arbetsplats. Det måste vara lugnt runt omkring henne för att hon skall kunna koncentrera sig.
  • x behöver vara placerad i en särskild undervisningsgrupp, bestående av 8 elever och 3 st personal (1 behörig lärare och 2 st utbildade resurspedagoger).
  • Resurspedagogens uppgift är att kunna tillhandahålla stöd till att motivera skoluppgifterna, men även stöd i att upprätthålla arbetet när det väl kommit igång. Här ingår även att kunna ge stöd åt att avsluta ett arbete och att förbereda för nästa moment. Resurspedagogen behöver ge stöd åt … att kunna följa sitt schema, och att ha en överblick över raster under hela skoldagen för att hjälpa till x att hantera oväntade situationer och på så vis minimera antalet konflikter, men även att få x att förstå sin del i en konflikt.

Kommunens beslut och utlåtande

Eleven fick ett tilläggsbelopp beviljat på 135000 kr för läsåret 2017/2018 i kommun A. Kommunens utlåtande i ärendet var: x är diagnostiserad med ADHD och AST och behöver stöd för att komma igång och slutföra studier. Hon är i behov av extra mycket stöd för att fullfölja sin individuella planering (Blommé, 2018: 18).

ANSÖKAN 3: ELEV MED HÖRSELSKADA

Behov

  • x blir trött och har svårigheter i matematik. Är dubbelsidigt döv och använder två cochleaimplantat som hörhjälpmedel.
  • Kommunikationen försvaras genom funktionsnedsättningen och det innebär konsekvenser för inlärning och social utveckling. Raster kan innebära problem eftersom x inte har mikrofon där.
  • Ju högre upp i årskurserna desto mer ökar kraven på koncentration för att kunna inhämta kunskap. Har behov av särskilt stöd och stöd i mindre grupp. När det gäller matematik kan x inte 19 ha den i helklass utan måste få undervisning i liten grupp och ibland en till en. I nuläget har x svårt att nå målen för årskursen. x koncentration har försämrats och uthålligheten har blivit lägre i förhållande till kraven.

Stödinsatser:

  • slinga används i klassrummet och är kopplad till E-boarden.
  • Både lärare och elever använder mikrofoner. Det finns en fasts slinga i matsalen och x äter i ett litet rum för att begränsa ljudintaget. Bärbar slinga används på idrotten, utflykt, studiebesök och undervisning i annan lokal. x har en dator som verktyg.
  • Miljön har ljudanpassats med tysta möbler. Läraren förtydligar med tal, text och bild för att öka självständigheten.
  • Hjälp och stöd i det dagliga arbetet i klassrummet. Tekniska hjälpmedel, dator med speciellt anpassade program. Fast slinga i idrottshallen skulle behövas då skolan använder lokalen för firande av olika traditioner och avslutningar.
  • Handledning till assistenten samt teknisk support.
  • Gardiner och tjock absorberande anslagstavla behövs i det nya klassrummet.

Kommunens beslut och utlåtande

  • Kommunen har i detta ärende nekat tilläggsbelopp för läsåret 18-19 med hänvisning till att: Bedömningen görs enligt kriterierna för tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd i x Kommun samt skollagen (2010:800) 10 kap 39§. 20 Utifrån de uppgifter som framkommit i ansökan uppfylls inte kriterierna för tilläggsbelopp i kommunen.

ANSÖKAN 4: ELEV MED ADD OCH AUTISM

Behov

  • x har låg impulskontroll och ett kort tålamod, detta resulterar i att x hamnar i olika konflikter, både i klassrummet och ute på raster. När x känner sig orättvist behandlad av andra elever kan x få kraftiga aggressionsutbrott, tex kan x kasta sönder saker, i matsalen har x kastat sönder en stor glas- skål, följt av glas-splitter på stora delar av matsalsgolvet. x har huggit med matkniven i matsalsbordet framför andra elever. x kan också vara verbalt otrevlig i samband med detta. I dessa situationer är x en fara för andra elever och även för sig själv.
  • Detta sker inför andra elever som då blir rädda för x och upplever obehag. När x får aggressionsutbrott har x blivit och kan bli fysisk mot andra, både mot elever och vuxna, x går till aggressiva fysiska angrepp. x sparkas, slåss och spottas när x hamnar i aggressiva affektutbrott. x agerar på impuls utan att tänka på följder eller konsekvenser av sitt handlande.
  • I det sociala samspelet behöver x få veta vad som ska hända så långt som det är möjligt, x behöver tydliga riktlinjer och struktur över vad som förväntas av x i den aktuella situatione.
  • x har diagnoserna uppmärsamhetsstörning/hyperaktivitet, huvudsakligen uppmärksamhetsstörning (ADD) samt autismliknande tillstånd.

Stödinsatser

  • x behöver en vuxen som stöttat x under skoluppgifter och under hela skoldagen i olika situationer. Utan detta stöd av vuxen blir x sittande och förmår sig inte ta eget ansvar gällande sin kunskapsinhämtning. x har ett behov av vuxenstöd under alla lektioner som hjälper x att starta, genomföra och avsluta uppgifter.
  • x har en kort ork och arbetar långsamt. Den vuxne behöver ”pusha” x likt en balansgång, inte för mycket eller för litet för att undvika att x känner omotivation.
  • För att x ska kunna nå kunskapskraven behöver x igångsättningshjälp och en ständigt närvarande vuxen som pushar och vägleder x framåt i skolarbetet.
  • x klarar inte på egen hand återgå till det som förväntas utan behöver stort stöd av en vuxen i detta.
  • x har ingen egen drivkraft utan behöver ett stort kontinuerligt stöd av en vuxen som sitter bredvid och som tillsammans med x leder skolarbetet framåt.
  • x har ett omfattande behov av vuxenstöd/resurs under lektioner, i skolarbetet och under hela skoldagen som stöttar och vägleder x framåt i det sociala samspelet med kamrater och i x kunskapsutveckling.

Kommunens beslut och utlåtande

Kommunen har i detta ärende beviljat tilläggsbelopp på cirka 80 000 kronor för VT18 med hänvisning till att: Enligt 8 kap 23 § skollagen ska tilläggsbelopp lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna motsvarande verksamheten. Tilläggsbeloppet ska avse extraordinära stödåtgärder. Beslutet grundar sig på inkomna handlingar.

KÄLLOR

Scroll to Top