ADHD

Av: John Droguett

VAD ÄR ADHD?

ADHD är en förkortning av ‘Attention Deficit Hyperactivity Disorder’. Den svenska benämningen är hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning. ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som utmärks av nedsatta exekutiva förmågor, exempelvis bristande förmåga att kontrollera uppmärksamheten och/eller hyperaktivitet (Hallowell, E. M., m.fl, 2005). ADHD är ett tillstånd som karakteriseras av stora och varaktiga uppmärksamhetsproblem och/eller impulsivitet och överaktivitet som påverkar barnets eller den vuxnes vardagsfungerande i så hög grad att det medför en funktionsnedsättning (16).

  • Andelen barn och ungdomar som har ADHD i världen beräknas uppgå till fem procent (Öster C, m.fl, 2020).
  • Det finns idag ett generellt samband mellan ADHD och låg akademisk nivå samt högre arbetslöshet än den övriga befolkningen (Öster C, m.fl, 2020).
  • De personer som har ADHD har i större utsträckning än den övriga befolkningen psykiatriska problem, depression, bipolära symptom, uppförandeproblem samt trotssyndrom (ODD) (Öster C, m.fl, 2020).
  • Barn med ADHD har oftare färre vänner och är generellt mindre omtyckta bland kamrater än de med utan ADHD (Öster C, m.fl, 2020).
  • De som har ADHD har i högre utsträckning stressymtom än den övriga befolkningen (Öster C, m.fl, 2020).

ADHD brukar delas in i tre olika kategorier: 1) huvudsakligen ouppmärksam form, 2) huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form samt 3) kombinerad form. Den första kategorin handlar om ouppmärksamhet, den andra om hyperaktivitet och impulsivitet och den tredje om ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet.

DIAGNOSTISERING OCH SYMPTOM

african, boy, cartoon-2027619.jpgDet finns i nuläget två internationella diagnostiska system som används runtom i världen för att bl.a. diagnostisera ADHD. Den ena är ICD-10: “International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, 10th Revision” (14), utgivet av Världshälsoorganisationen (WHO). Den andra är DSM-5: “Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition”,  utgivet av den amerikanska psykiatriska föreningen. ICD-10 används officiellt i Sverige och i de flesta europeiska länder som diagnosmanual. Dock används också DSM-5 som manual i Sverige, men ICD-10 är det som måste användas när diagnoserna kodas enligt Socialstyrelsen (10).

Hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet brukar sedan delas in i ytterligare underkategorier enligt DSM-5 (11). DSM-5 är en förkortning på “The Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition”. Dessa underkategorier ligger till grund för innehållet längre ned i texten under rubrikerna hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet. I DSM-5 behandlas både hyperaktivitet och impulsivitet som en enda kategori, men i den här texten kommer de att behandlas som två typer av kategorier. Dock är det viktigt att framhäva att alla de tre kategorierna är interdependenta.

DIAGNOSMANUALEN DSM-5 FÖR ADHD

Kriterier för ADHD återfinns  i bl.a. den diagnostiska manualen DSM-5, vilken är den vanligast förekommande. Socialstyrelsen i Sverige skriver att DSM-5 huvudsakligen används för klinisk diagnostik inom psykiatri. De skriver vidare att ICD-10 används vid kodningen av en diagnos, d.v.s. i inrapporteringen till Socialstyrelsens hälsodataregister och att: “I den mån diagnostiska kriterier enligt DSM ger stöd för korrekt diagnossättning är det inte fel att DSM-systemet används när det är relevant. En diagnostisk manual som DSM fyller en delvis annan funktion i verksamheten än att enbart ge stöd för korrekt kodning med ICD” (18).

Diagnoskriterierna nedan omfattar 9 symtom på ouppmärksamhet och 9 på hyperaktivitet och impulsivitet.

För att diagnosen adhd ska vara uppfylld för ett barn eller en ungdom upp till och med 16 år krävs enligt DSM-5 att det föreligger:

1 ) Minst sex av de nio symtomen på ouppmärksamhet och/eller

2) Minst sex av de nio symtomen på hyperaktivitet och impulsivitet. Om det rör sig om ungdomar från 17 år och vuxna är antalet symtom som ska vara uppfyllda fem i stället för sex.

Dessutom krävs följande:

 Symtomen har funnits sedan minst sex månader tillbaka på ett sätt som avviker från den förväntade utvecklingsnivån.

 Ett flertal symtom förelåg före 12 års ålder.

 Ett flertal symtom kan ses i minst två olika områden (t ex i hemmet, i skolan eller på arbetet; i samvaron med vänner eller närstående; vid andra aktiviteter).

 Det finns klara belägg för att symtomen stör eller försämrar kvaliteten i funktionsförmågan socialt, i studier eller i arbete.

 Symtomen utgör inte enbart manifestationer av trots eller bristande förmåga att förstå uppgifter eller instruktioner.

 Symtomen förklaras inte bättre med någon annan form av psykisk ohälsa (11).

Form av adhd. Diagnosen specificeras utifrån vilka huvudtyper av symtom enligt 1 och 2 ovan som är mest framträdande. Nedan finns beskrivningar av hur tillståndet kan ta sig uttryck.

Adhd, kombinerad form. Barnet eller den vuxne har symtom som uppfyller både 1 och 2 ovan, alltså har minst sex respektive fem av nio symtom på både uppmärksamhetssvårigheter och hyperaktivitet och impulsivitet.

Adhd, huvudsakligen ouppmärksam form. Barnet eller den vuxne har symtom som uppfyller enbart 1 ovan, alltså har minst sex respektive fem av nio symtom på ouppmärksamhet, men inte lika många eller inga symtom på hyperaktivitet eller impulsivitet.

Adhd, huvudsakligen hyperaktiv och impulsiv form. Barnet eller den vuxne har symtom som uppfyller enbart 2 ovan, alltså har minst sex respektive fem av nio symtom på hyperaktivitet och impulsivitet, men inte lika många eller inga symtom på ouppmärksamhet.

Partiell remission. Om diagnoskriterierna enligt ovan tidigare varit uppfyllda, men inte är det längre, men symtomen fortfarande medför funktionsnedsättning socialt eller inlärningsmässigt, anges detta med termen adhd i partiell remission.

Svårighetsgrad. Tillståndets svårighetsgrad ska också specificeras. Beroende på hur omfattande symtomen är och i vilken grad de förorsakar funktionsnedsättning anges om det rör sig om adhd som betraktas som lindrig, måttlig eller svår:

 Lindrig innebär att personen har få eller inga symtom utöver vad som krävs för att diagnoskriterierna ska vara uppfyllda och symtomen leder bara till begränsad funktonsnedsättning.

 Måttlig innebär att symtomen och funktionsnedsättningen ligger mittemellan lindrig och svår.

 Svår innebär att personen har många symtom utöver vad som krävs för diagnos eller flera symtom som är särskilt svåra, eller att symtomen leder till avsevärd funktionsnedsättning (16).

OUPPMÄRKSAMHET

a) Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbete, arbetslivet eller andra aktiviteter (t ex förbiser eller missar helt detaljer, slarvigt genomförda arbetsuppgifter).

b) Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar (t ex har svårt att bibehålla fokus under lektioner, samtal eller under längre stunder av läsning).

c) Verkar sällan lyssna på direkt tilltal (t ex ter sig frånvarande även utan någon uppenbar källa till distraktion).

d) Följer sällan givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (t ex påbörjar uppgifter, men tappar genast fokus och låter sig lätt distraheras).

e) Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter (t ex har svårt att klara av uppgifter i flera led; har svårt att hålla ordning på utensilier, redskap och tillhörigheter; arbetar rörigt och oorganiserat; har svårt att tidsplanera; kan inte hålla tidsramar).

f) Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t ex skolarbete eller läxor; för äldre tonåringar och vuxna: t ex sammanställa rapporter, fylla i formulär, läsa längre artiklar).

g) Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för uppgifter eller aktiviteter (skolmaterial, pennor, böcker, verktyg plånböcker, nycklar, anteckningar, glasögon, mobiltelefoner)

h) Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli (för äldre tonåringar och vuxna kan det inkludera ovidkommande tankar).

i) Är ofta glömsk i det dagliga livet (t ex göra hemsysslor, gå ärenden; för äldre tonåringar och vuxna: t ex följa upp telefonmeddelanden, betala räkningar, komma till avtalade möten) (11).

HYPERAKTIVITET OCH IMPULSIVITET

a) Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still på stolen.

b) Lämnar ofta sin plats i situationer då man förväntas sitta kvar en längre stund (t ex lämnar sin plats i klassrummet, på kontoret eller andra arbetsplatser, eller i andra situationer där det krävs att man sitter kvar).

c) Springer ofta omkring, klänger eller klättrar i situationer där det inte kan anses lämpligt (OBS: hos ungdomar eller vuxna kan det vara begränsat till en känsla av rastlöshet). d) Klarar sällan av att leka eller förströ sig lugnt och stilla.

e) Är ofta ”på språng”, agerar ”på högvarv” (t ex är oförmögen eller obekväm med att vara stilla en längre stund vid exempelvis restaurangbesök eller på möten; kan uppfatas av omgivningen som rastlös eller ha ett sådant tempo att andra har svårt att hänga med).

f) Pratar ofta överdrivet mycket

g) Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren är färdig (t ex fyller i och avslutar andra meningar; oförmögen att vänta på sin tur i ett samtal).

h) Har ofta svårt att vänta på sin tur (t ex när man står i kö).

i) Avbryter eller inkräktar ofta på andra (t ex kastar sig in i andras samtal, lekar eller aktiviteter; använder andras saker utan att be om lov eller få tillåtelse; för ungdomar och vuxna: t ex inkräktar i eller tar över andras aktiviteter) (11).

HYPERAKTIVITET

Personer med hyperaktivitet är ofta överdrivet aktiva och verkar alltid vara i rörelse. Det kan visa sig genom att de till exempel kan ha svårigheter med att sitta still längre stunder, springer omkring, konstant rör på ben eller fötter när denne sitter ned, klättrar runt, alltid verkar vara på språng, rusar eller talar oavbrutet.

I ett klassrum förväntas det oftast att barnen och ungdomarna ska sitta still längre stunder och arbeta med olika uppgifter kombinerat med bl.a. att lyssna och tala. Det kan bli svårt för den med hyperaktivitet att kunna reglera sig själv i ett klassrum av flera anledningar och det gör att den med hyperaktivitet kan komma att bryta den norm som förväntas i klassrummet och t.ex. prata rakt ut flera gånger per lektion och inte kunna vänta på sin tur. Det kan också visa sig att barn och ungdomar med hyperaktivitet att t.ex. skruva sig på stolen ofta, gå omkring i rummet, vicka på fötterna, vidröra olika saker eller trumma med pennan.

Svårt att slappna av: detta kan te sig i form av synnerliga svårigheter med att slappna av och att t.ex. axlarna ofta är spända. Barn med ADHD i främst mellanstadieåldern har ibland också en kroppshållning där överkroppen lutar framåt. Det är också vanligt att sitta och göra någonting med handen hela tiden, t.ex. leka eller trumma med en penna. Fötterna och benen är ofta också i rörelse när man förväntas sitta stilla.

IMPULSIVITET

Barn, unga och vuxna med ADHD har generellt sett svårigheter med impulsivitet eller mer precist uttryckt ha en bristande impulskontroll. Hyperaktivitet och bristande impulskontroll går hand i hand och att ha en bristande impulskontroll handlar kortfattat om att sakna förmågan att reglera sin impulskontroll, vilket kan förklaras utifrån ett biologiskt perspektiv. Det handlar om att hjärnan, hos den med ADHD, har en nedsatt funktion att reglera impulser med frontalloben. Bristande impulskontroll kan bl.a. visa sig på följande vis:

  • att en person pratar väldigt mycket och inte kan vänta på sin tur med att säga något för den personen viktigt i ett samtal.
  • att en person ofta säger fel saker vid fel tillfälle, vilket betyder att personen har svårt att hejda sig och tänka till att rakt ut uttrycka vad denne har i huvudet.
  • att en person kan vara utåtagerande med en oförmåga att kontrollera sina impulsiva beteenden.
  • att en person har svårt att låta bli att reagera på yttre stimuli, vilket hos barn t.ex. kan visa sig i form av att om något intressant dyker upp eller händer utanför klassrummet kommer barnet ha mycket svårt att kunna fokusera på klassrumssituationen.
  • att en person ofta eller oftast har svårt med att stanna upp och tänka efter innan ett beslut tas samt när man agerar i olika situationer.
  • att en person ofta har svårt att agera i linje med tidigare erfarenheter, regler eller framtida konsekvenser.
  • att en person har svårigheter med att planera och agera både långsiktigt och målinriktat.
  • att en person har svårt att hålla igen känslor vid t.ex. motgångar.

Att sätta igång uppgifter är också en svårighet som de barn och ungdomar med hyperaktivitet och bristande impulskontroll har. Det kan för de flesta elever i en klass ta ett par minuter i genomsnitt att ta fram sitt material, medan för den med hyperaktivitet och bristande impulskontroll kan ta dubbelt så lång tid eller ännu längre tid. Det beror på att man rent biologiskt har svårt med att planera och organisera, vilket gör att eleven kanske inte minns vart sakerna som ska fram är eller att man glömt att ta med dem till skolan.

OUPPMÄRKSAMHET

Ouppmärksamhet handlar om många olika saker som alla påminner om varandra. Det kan handla om att ha svårt för detaljer i kombination med låg uthållighet. I skolan leder det ofta till slarvfel vid t.ex. läxförhör och prov. Eleven kanske inte läst frågan ordentligt eller skyndat sig igenom testet för att bli klar så snabbt som möjligt och av den anledningen inte presterat på den nivå som eleven egentligen borde gjort kunskapsmässigt. Det betyder med andra ord att elever med uppmärksamhetsproblem antas ofta ha lägre betyg i skolan än de borde, sett utifrån de kunskaper eleverna har. I vuxen ålder, i arbetslivet, kan samma problematik betyda att det arbete som ska utföras genomförs alldeles för fort och slutresultatet blir därmed slarvigt med flera felaktigheter.

Ouppmärksamhet handlar också om svårigheter med att hålla fokus under samtal, lektioner och föreläsningar och att yttre stimuli lätt bidrar till distraktion. Ofta uppfattar andra den med ouppmärksamhet som ointresserad, vilket kan leda till frustration av lärare och studiekamrater i skolan samt av kollegor och chefer på arbetsplatsen.

Den med ouppmärksamhet har lätt för att skjuta fram uppgifter som anses vara tråkiga, ointressanta och som kräver mental uthållighet att genomföra. I skolan leder det ofta till att läxor och andra uppgifter inte blir helt färdiga och att det kan bli svårt för den enskilde att t.ex. läsa alla sidor i en bok. När en bok blir för tråkig eller svår kanske eleven väljer att påbörja en ny bok istället för att ta sig igenom den förra. Det är inte ovanligt att unga vuxna med denna problematik, som precis avslutat sina gymnasiestudier, aldrig läst ut en hel bok.

Det handlar också om svårigheter om att följa instruktioner samt organisera sina uppgifter och aktiviteter, i synnerhet sådana som kräver mental uthållighet och som är i flera led. Att planera och hålla tider blir av den anledningen mycket svårt och kan uppfattas som nonchalant av neurotypiska personer.

Att hålla ordning på sina saker är en stor utmaning, vilket gör att den med ouppmärksamhet ofta tappar bort och glömmer saker. Det kan i slutändan leda till svåra problem i vuxen ålder då t.ex. räkningar ska betalas in i tid. Den enskilde kanske tappat bort räkningen eller inte orkat ta tag i uppgiften att betala den av någon anledning och på så sätt riskera ekonomiska problem i vuxen ålder. En annan konsekvens av detta är att för många med ouppmärksamhet blir det svårt att hålla ordning på sitt liv och det blir därför ofta stökigt i hemmet, skolan och på arbetsplatsen.

Fastän ouppmärksamhet är vanligt förekommande hos de med ADHD är det, paradoxalt nog, också vanligt med hyperfokus hos de med ADHD. Hyperfokus handlar om att ingenting kan störa dig. Yttre impulser kan dämpas helt då den med ADHD uppnår hyperfokus. Allt runtomkring stannar och endast det som den med ADHD håller på med gäller för den stunden när hyperfokus nås (15).

ADHD OCH STRESS

Flera forskningsstudier pekar på att barn och ungdomar med ADHD, i högre utsträckning, lider av stress jämfört med barn och ungdomar utan ADHD. Stressnivån är synnerligen påtaglig inom följande tre områden: skolarbete, oförutsägbarhet och kamratrelationer (Öster C, m.fl, 2020).

EN ELVAÅRIG POJKE MED ADHD

Eric är elva år och har en ADHD-diagnos i kombinerad form, vilket betyder att han har alla tre ADHD-kategorierna: hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet. Diagnosen fick han för bara ett år sedan, men han har visat tecken på hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet sedan han var mycket liten. Hans föräldrar menar att man kunde se tecken när han var så liten som två till tre år gammal.

Eric bor med sina föräldrar, Sara och Hamid, i ett litet och gammalt hus på landet. De bor nära en storstad, men ändå inte kan man säga. Med bil tar det närmare en timme att ta sig till storstaden , men varken Erics mamma eller pappa har tillgång till bil. De har faktiskt inte heller körkort. Av den anledningen blir det inte många turer till storstaden, men ibland åker de dit kollektivt. Först tar de en busstur på nästan en timme och en kvart och sedan tar de tunnelbanan sista biten in till storstadens centrum. Totalt brukar hela resan ta cirka två timmar från att de lämnar hemmet på landet tills de når storstadens centrum. Varje gång de åker till storstaden gör de det oftast tillsammans alla tre och att göra den resan är för Eric ett stort äventyr. Han älskar att åka dit eftersom det händer mycket i staden och det finns så mycket att se på och att göra. Ibland brukar han drömma sig bort och önska att han bodde i staden och kunna göra allt spännande som barnen i hans egen ålder kan göra i staden. Att besöka stora köpcenter och att äta på en av alla restaurangerna som fins i storstaden älskar han allra mest. Oftast brukar det dock inte bli något restaurangbesök då föräldrarna tycker att det är slöseri med pengar att äta på restaurang, men ibland slår de på stort och det har varit fantastiska upplevelser för Eric.

Sara och Hamid är lantbrukare bågge två och arbetar långa arbetspass på gården. Eric tillbringar därför mycket tid ensam hemma och får ta stort ansvar trots sin relativt låga ålder. Föräldrarna är mycket krävande och förväntar sig att pojken ska kunna ta eget ansvar och ta hand om sina studier. Att Eric ska nå goda resultat i skolan är väldigt viktigt för Sara och Hamid. De säger ofta att de vill att han ska ha större möjligheter i arbetslivet än vad de har haft. De säger att de inte kunde studera som små eftersom de behövde arbeta som mycket unga för att hjälpa till ekonomiskt hemma. De säger till honom att mamma vid 16 års ålder och pappa vid 14 års ålder behövde sluta skolan för att de behövde arbeta. Deras pengar behövdes för att familjen skulle kunna överleva.

Eric har svårt med att klara av sina studier på egen hand och det har visat sig bli svårare och svårare på sista tiden och det gör att Eric blir alltmer pressad av sina föräldrar. När Eric vaknar på morgnarna innan skolan har Sara och Hamid oftast börja arbeta redan och Eric måste göra sig klar för skolan helt själv på morgnarna och att äta frukost. Ofta hinner Eric inte äta frukost, vilket gör att han blir mycket hungrig redan vid första förmiddagsrasten och på så sätt blir skolarbetet jobbigare.

Det är vanligt att ha svårt att hålla ordning på saker och sådana vardagliga saker som att komma ihåg att ta på sig t.ex. skorna, jackan och vantarna är mycket svårt. Sedan är det också vanligt att man glömmer vart sakerna är och måste därför t.ex. ofta vända tillbaka för att hämta det man glömt. Man kan t.ex. hamna i situationer där man kommer ut och först då eller lite senare kommer på att man glömt sin jacka eller t.o.m. sina skor och har tofflor på sig istället. Han man på sig en mössa eller en keps glömmer man lätt bort den om man tar av sig den någonstans.

Han är ofta närvarande, men kan ofta sväva ut i sina tankar och då t.o.m. vara svår att få kontakt med. Det är som att han går in i en parallell värld emellanåt. Han har svårt att höra vad någon säger och om det beror på en kombinerad hörselnedsättning låter jag vara osagt.LättdistraheradNär han ska studera och en vuxen sitter bredvid honom tar det cirka en till två minuter att ta fram materialet. Sedan cirka fem minuter i genomsnitt med att komma igång att arbeta med det han ska. Om han sitter i en tyst miljö med inga andra personer kan han hålla koncentrationen i upptill fem minuter åt gången för att sedan ta en mikropaus och sedan fortsätta. Detta går bra i upp till en halvtimme. När han arbetar i en miljö där det är folk runtomkring så tittar han sig omkring var trettionde sekund de första tio minuter som han arbetar. Efter trettio sekunder tar han en mikropaus på maximum 20 sekunder. Efter tio minuter, kan han även i en något stökig miljö, komma in i ett läge av hyperfokus och behålla en hög koncentration i ytterligare femton till tjugo minuter utan större avbrott. Efter 25 till 30 minuter behöver han röra på sig och ta en längre rast. Han föredrar att leka under rasten om han har en lekkamrat som är yngre eller äldre. Har han ett glas med juice eller vatten dricker medan han studerar dricker han gärna ur det var trettionde sekund också de första tio minuterna eller leker med till exempel sugröret om det finns ett sådant. Han kan till exempel låtsas dricka något, fast glaset är tomt. Under de tio minuter han arbetar bläddrar han fram och tillbaka i boken och tittar framåt i boken främst av någon anledning. Han kan inte arbeta om det inte är som det ska vara, enligt honom, på bordet.Svårt att avsluta sakerHan har svårt att ta egna initiativ med hemmasysslor och om han har till exempel smutsiga strumpor som han lagt på golvet, kan de ligga kvar där vecka efter vecka om inte de tas bort av någon annan eller att han blir tillsagd att göra så. Sätter han väl igång med en syssla hemma, som han blivit tillsagt att göra är det svårt att avsluta den om det kräver flera steg och uthållighet.Han har tydliga svårigheter med att avsluta sina uppgifter och kan en sida innan han är klar ge upp och inte vilja ge det lilla extra. Svårt med att planera det han ska göra och hamnar därför ofta i pressade lägen med perioder av lite sömn och mycket studier tätt inpå tester och prov. Det resulterar ibland i att han ändå inte hinner lära sig eller göra det han ska göra och får därför sämre resultat än han velat eller förväntat och kan därför efteråt känna skamkänsla och nedstämdhet. Han kan då säga att han ångrar att han inte tog tag i saker från början. Även det som intresserar honom har han tydliga problem med: till exempel med sina fiction-böcker, som är hans stora intresse att läsa. När han läser dessa gillar han att läsa några sidor åt gången i en bok för att sedan läsa några sidor i en annan liknande bok utan att riktigt avsluta någon av dem.ImpulskontrollNär han ser god mat får han ett glädjerus, som gör att han tappar fattningen i den omfattningen att han inte riktigt vet vad han gör. Han kan på en restaurang med buffé springa runt som ett litet barn och ta all mat som han ser och komma till bordet med mer än en tallrik med mat för att sedan glufsa i sig allt så fort som möjligt och ser han någon annans tallrik innehålla något gott kan han springa och hämta det i buffén.Avbryter andras samtal eller lekarHans världsbild ser han som den sanna och säger en person i familjen något som han uppfattar som fel avbryter han kvickt och kan få andra att känna sig inte bara avbrutna, men också frustrerade av att ha blivit avbrutna mitt inne i en dialog om ett annat ämne. Har kort stubin, svårigheter med att kontrollera starka känslor, raseriutbrottHan blir lätt irritabel och har kort stubin, vilket visar sig tydligt flera gånger om dagen där han kan gå från att vara stabil och vid gott humör ena stunden för att i andra stunden överreagera på något litet problem, hinder eller svårighet, men som han upplever som centralt, mycket stort och överväldigande. Det gör att han i andra stunden, från att ha varit på gott humör, bli mycket arg och skrika eller bli tyst och inte prata med någon. Han visar sina känslor mycket tydligt och det blir lätt att läsa av honom som vuxen. När han får utbrott kan det uttrycka sig i raseriutbrott då han har svårt att reglera sina känslor.

Scroll to Top