SPANSKA

ÅK 9

1A. TEXT

Kapitlet “El primer encuentro” (se nedan) är det första av sex kapitel i novellen “Oscar y Leonor”.  Skriven av John Droguett.

CAPÍTULO 1. EL PRIMER ENCUENTRO

Ha pasado un año desde aquel hermoso día. ¿Quién podría haberlo pensado? Realmente creo que nadie. Ese maravilloso día, hace un año, por primera vez en muchos años ella estaba feliz y su sonrisa, como la de un ángel, se reflejaba en las gafas de su madre. Una sonrisa que ella había escondido por tanto tiempo. Era un precioso día de primavera. Las flores florecían en el jardín. Las plantas que Evelyn y yo habíamos plantado la semana anterior en la tierra negra ya comenzaban a crecer poco a poco. La nieve ya se había derretido completamente en la alta montaña que está al otro lado de la ciudad.

El padreEvelyn, ¿Qué haces delante de la ventana tanto tiempo?

EvelynEstoy mirando la hermosa naturaleza. También estoy pensando en las próximas vacaciones de verano que comienzan en unos cuantos meses.

El padreEstá bien.

EvelynPapá, una pregunta. ¿Usted sabe que me gusta mucho comer chocolate?

El padreSí, pero no te voy a comprar chocolate hoy.

EvelynNo, no quiero que me compre chocolate papi. ¿Pues, podemos cultivar un árbol de cacao? De esa manera puedo comer chocolate todos los días del año.

El padreNo, lo siento. No podemos cultivar un árbol de cacao por el clima aquí en Madrid, mi vida. Hace demasiado frío aquí en invierno sobre todo. ¿Tú sabes cuáles son los principales países productores de cacao en el mundo?

EvelynNo, no sé papá. ¿Tal vez en países con clima tropical?

El padreCorrecto. Uno puede empezar a cultivar árboles de cacao en América Latina en países como Ecuador, Venezuela, Brasil y México.

Evelyn – Vale … bueno, ya como bastante chocolate y por suerte venden chocolate en los supermercados. Lo único negativo es que algunos chocolates son bastante costosos, pero también hay unos muy económicos.

Le pregunto a Evelyn si quiere ir al jardín conmigo a jugar al fútbol. Ella dice que sí y bajamos las escaleras al primer piso de la casa. Vamos a la sala de estar y le preguntamos a mi esposa si quiere jugar con nosotros. Ella dice que está cansada, pero que puede estar con nosotros en el jardín sin jugar al fútbol. Ella se sienta en un banco a mirarnos jugar al fútbol. A Evelyn le encanta jugar a este deporte. Ella juega al fútbol casi todos los días en casa. Ella prácticamente vive por este increíble deporte. También le gusta mucho ver los partidos de fútbol en la televisión en casa con nosotros. Todos los fines de semanas nos sentamos los tres a ver partidos de fútbol de la Liga Española e Italiana.

Evelyn acaba de marcar un gol cuando un chico de su edad se acerca a nuestro jardín. Evelyn se pone un poco incómoda y quiere entrar a la casa. Su madre y yo la abrazamos y saludamos al chico.

El padre¡Hola campeón! ¿Cómo te llamas y cuántos años tienes?

Oscar¡Buenos días! Me llamo Oscar y tengo catorce años. Mis padres, mi hermana y yo nos vamos a mudar a la casa de al lado. Vamos a ser vecinos.

El padre¡Qué divertido! ¡Bienvenidos a nuestro vecindario! Ella es nuestra hija menor y también tiene catorce años y su nombre es Evelyn. Nuestra hija mayor, la hermana mayor de Evelyn, estudia en el extranjero y no vive en casa. Yo me llamo Mario y ella es mi esposa y su nombre es Dolores.

Oscar¡Mucho gusto! Yo también tengo hermanos. Una hermana mayor y un hermano mayor. Ellos tampoco viven en casa, ya que son adultos. Veo que os gusta jugar al fútbol, ¿cierto? A mi también me gusta mucho jugar al fútbol. ¿Tal vez podemos jugar juntos un día?

El padre¡Sí, claro que sí campeón!

Cuando hablaba con él, Evelyn me pellizcó, ya que ella no quería que hable con él. A mediodía nos dio hambre y volvimos a casa para preparar la comida y comer juntos. Los días pasan y el próximo sábado después de desayunar volvimos a jugar al fútbol en el jardín. Vemos pasar un camión por delante de nuestra casa y se detiene fuera de la entrada de la casa de Oscar con su familia. El chofer del camión mira por la ventana y veo que está perdido. Me acerco al camión y me ve por el espejo retrovisor, apaga el motor y se baja del camión.

El Conductor del Camión¡Buenos días!

El padre¡Hola, buenos días!

El Conductor del CamiónPerdón caballero, ¿usted sabe dónde está la Calle Mariposa número 4?

El padrePues, aquí …. has llegado a la dirección correcta. Esa casa es la número 4.

El Conductor del Camión – Muy bien. Muchas gracias caballero.

El padreDe nada.

El hombre abre la puerta de la casa y empieza a descargar los muebles del camión y los lleva al interior de la casa con otro trabajador. Después de unas dos horas el conductor con su colega terminan de descargar y llevar los muebles al interior de la casa y se van con el camión.

KAPITEL 1. DEN FÖRSTA TRÄFFEN

Det har gått ett år sedan den vackra dagen. Vem kunde ha trott det? Jag tror verkligen inte att det finns någon. Den där underbara dagen för ett år sedan var hon för första gången på många år lycklig och hennes leende, som en ängels leende, speglades i hennes mammas glasögon. Ett leende som hon hade dolt så länge. Det var en vacker vårdag. Blommorna blommade i trädgården. De växter som Evelyn och jag hade planterat veckan innan i den svarta jorden började sakta växa. Snön hade redan smält helt på det höga berget på andra sidan staden.

Evelyns pappaEvelyn, vad gör du framför fönstret så länge?

EvelynJag tittar på den vackra naturen. Jag tänker också på den kommande sommarsemestern som börjar om några månader.

Evelyns pappa – Okej.

Evelyn – Pappa, en fråga: Vet du att jag gillar att äta choklad?

Evelyns pappa – Ja, men jag tänker inte köpa choklad till dig idag.

Evelyn – Nej, jag vill inte att du köper choklad till mig, pappa. Alltså, kan vi odla ett kakaoträd? På så sätt kan jag äta choklad varje dag året runt.

Evelyns pappa – Tyvärr inte. Vi kan inte odla ett kakaoträd på grund av klimatet här i Madrid älskling. Det är för kallt här, särskilt på vintern. Vet du vilka de viktigaste kakaoproducerande länderna i världen är?

Evelyn – Nej, jag vet inte pappa. Kanske i länder med tropiskt klimat?

Evelyns pappa – Det stämmer. Man kan börja odla kakaoträd i länder som ligger i Latinamerika, som Ecuador, Venezuela, Brasilien och Mexiko.

Evelyn – Okej… jag äter redan mycket choklad och som tur är säljer de choklad i stormarknader. Det enda negativa är att en del choklad är ganska dyrt, men det finns också mycket billiga choklad.

Jag frågar Evelyn om hon vill följa med mig till trädgården för att spela fotboll. Hon säger ja och vi går ner till första våningen i huset. Vi går in i vardagsrummet och frågar min fru om hon vill leka med oss. Hon säger att hon är trött, men hon kan vara med oss i trädgården utan att spela fotboll. Hon sitter på en bänk och tittar på när vi spelar fotboll. Evelyn älskar att spela fotboll. Hon spelar fotboll nästan varje dag hemma. Hon lever praktiskt taget för denna fantastiska sport. Hon älskar också att titta på fotbollsmatcher på TV hemma hos oss. Varje helg sitter vi tre och tittar på fotbollsmatcher i spanska och italienska ligan.

Evelyn har just gjort ett mål när en pojke i hennes ålder kommer till vår trädgård. Evelyn blir lite obekväm och vill komma in i huset. Hennes mamma och jag kramar om henne och hälsar på pojken.

Evelyns pappaHej, mästaren, vad heter du och hur gammal är du?

OscarGod morgon! Jag heter Oscar och jag är fjorton år gammal. Mina föräldrar, min syster och jag ska flytta in i grannhuset. Vi kommer att bli grannar.

Evelyns pappaVad kul! Välkommen till vårt område! Hon är vår yngsta dotter och är också fjorton år och hon heter Evelyn. Vår äldsta dotter, Evelyns storasyster, studerar utomlands och bor inte hemma. Jag heter Mario och hon är min fru och heter Dolores.

OscarTrevligt att träffas! Jag har också syskon. En äldre syster och en äldre bror. De bor inte heller hemma eftersom de är vuxna. Jag ser att du gillar att spela fotboll, eller hur? Jag tycker också mycket om att spela fotboll. Kanske kan vi spela tillsammans en dag?

Evelyns pappaJa, självklart kan vi det, mästare!

När jag pratade med honom nypte Evelyn mig, för hon ville inte att jag skulle prata med honom. Vid middagstid blev vi hungriga och gick hem för att förbereda lunch och äta tillsammans. Dagarna gick och nästa lördag efter frukost gick vi tillbaka för att spela fotboll i trädgården. Vi ser en lastbil passera framför vårt hus och stanna utanför ingången till Oscars hus med hans familj. Lastbilsföraren tittar ut genom fönstret och jag ser att han är vilse. Jag närmar mig lastbilen och han ser mig i backspegeln, stänger av motorn och kliver ur lastbilen.

Lastbilschauffören – God morgon!

Evelyns pappa – Hej, god morgon!

Lastbilschauffören – Ursäkta mig, vet ni var Mariposa Street nummer 4 ligger?

Evelyns pappaJa, här …. du har kommit till rätt adress? Det där huset är nummer 4.

LastbilschaufförenMycket bra. Tack så mycket herrn.

Evelyns pappaIngen orsak.

Mannen öppnar dörren till huset och börjar lasta av möblerna från lastbilen och tar dem in i huset tillsammans med en annan arbetare. Efter cirka två timmar är chauffören och hans kollega klara med att lasta av och flytta möblerna in i huset och åker sedan med lastbilen.

Scroll to Top