PERSONLIGA PRONOMEN
Personliga pronomen talar om vem som gör något: t.ex. jag spelar fotboll där jag är det personliga pronomenet eller s.k. subjektspronomen. Subjektspronomen används oftast inte på spanska, men kan användas för att betona subjektet, d.v.s. den som utför en handling. Man behöver därför inte uttrycka subjektspronomen i varken tal eller skrift på spanska och det beror på att verbets ändelse visar vem det är som utför handlingen. Nedan finns de subjektspronomen som finns på spanska i både singular och plural.
Usted och ustedes använder man till en person man vill visa respekt och vara artig mot, t.ex. en äldre person eller en överordnad på en arbetsplats. I vissa spansktalande länder använder man också usted när man t.ex. tilltalar sin lärare och sina föräldrar.
yo
jag
tú
du
él
han
ella
hon
usted
Ni (s, formell)
nosotras
vi (f)
nosotros
vi (m)
vosotras
ni (f)
vosotros
ni (m)
ellas
de, dem (f)
ellos
de, dem (m)
ustedes
VERB
På spanska finns det tre olika verbgrupper: -ar, -er, och -ir i grundform (infinitiv). Verb på spanska böjs beroende på vem verbet syftar på. Ett verb är indelat i stam och ändelse, t.ex. hablar där habl är stammen och -ar ändelsen. Det är själva ändelsen som böjs beroende på vem som utför en handling och inte stammen i regelbundna verb. Om stammen ändras i ett verb är verbet oregelbundet. De allra flesta verben är regelbundna.
Nedan finns de personliga pronomen i första till tredje person i både singular och plural. Man brukar dela in de personliga pronomen i första, andra och tredje person singular.
– yo är första person singular,
– tú är i andra person singular,
– él, ella, usted är i tredje person singular,
– nosotros, nosotras är i första person plural,
– vosotros, vosotras är i andra person i plural samt
– ellos, ellas, ustedes är tredje person i plural.
Efter det personliga pronomenet kommer ett verb som böjs beroende på vilket personligt pronomen verbet syftar på.
SINGULAR
yo + verb
tú + verb
él, ella, usted + verb
PLURAL
nosotros, nosotras + verb
vosotros, vosotras + verb
ellos, ellas, ustedes + verb
4B:1. POSSESSIVA PRONOMEN PÅ SPANSKA
Possessiva pronomen, även kallat ägandeform eller objektspronomen, talar om vem som äger någon eller något och uttrycks t.ex som följande: mi papá (min pappa), mi mamá (min mamma), tu hermana (din syster), su hermano (hans, hennes bror) och sus libros (hans, hennes, etc. böcker). I nyss nämnda exempel är mi (min), tu (din) och su (hans, hennes, etc.) possessiva pronomen. Nedan finns alla possessiva pronomen på spanska.
mi
min, mitt
mis
mina
tu
din, ditt
tus
dina
su
hans, hennes, Er, Ert, sin, sitt (s)
sus
hans, hennes, deras, Era, sina (pl)
REFLEXIVA PRONOMEN PÅ SPANSKA
Reflexiva pronomen används före reflexiva verb. Alla reflexiva verb har ändelsen -se i grundform. Före verbet använder man ett reflexivt pronomen. Nedan kan du se vilka reflexiva pronomen som finns på spanska.
me
mig
te
dig
se
man, sig, hen
nos
oss
os
ni
se
man, sig, hen
REFLEXIVA VERB PÅ SPANSKA
Ett reflexivt verb är ett verb där handlingen återspeglas på den som utför den. Det handlar med andra ord om att den som gör något gör det med sig själv. Det första reflexiva verbet kommer du att få lära dig i nästa avsnitt (3B:5) är: llamarse (att kallas, heta). För att t.ex. säga jag heter, behöver man säga (yo) me llamo på spanska, som ordagrant översätts till (jag) mig heter. Du heter blir (tú) te llamas, som ordagrant översätts till (du) dig heter o.s.v.