UPPLYSNINGSTIDEN

1700-TALET

Av: John Droguett

Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa från början av 1700-talet till år 1800. En rörelse som bestod av nya samhällsidéer och tankar, till stor del baserade på naturvetenskapen, som:

  • att jorden styrs av naturvetenskapliga lagar och inte av Gud
  • att vetenskapen, i synnerhet naturvetenskapen, skulle gå före religionen samt tolerans framför censur.
  •  
  • att människan i grunden är god,
  • att människan bör ses som en produkt av sin miljö,
  • en positiv framtidstro,
  • individuell och religiös frihet,
  • yttrandefrihet, tolerans mot oliktänkande samt att fördomar kan besegras genom debatt,
  • att människor är rationella och kan ta rationella beslut genom att de kan tänka själva och ta beslut som grundar sig på den kunskap de besitter och den erfarenhet de har sedan tidigare,
  • att kunskap får man genom att använda sig av erfarenhet och förnuft.
  • att samhället var produkt av mänskligt förnuft snarare än ett resultat av Guds vilja,
  • att de styrande skulle få makten av folket, d.v.s. en form av demokrati,
  • att ha rätt att göra uppror om människors frihet inskränks.

Man behövde på så sätt inte längre lita på kyrkans och kungens ord, utan istället inta ett kritiskt förhållningssätt mot dessa auktoriteter. Därmed uppstod en , kritik mot den samhällsordning som rådde på den tiden där folket automatiskt gjorde det som makthavare och andra auktoriteter talade om för dem att göra utan att inta ett kritiskt förhållningssätt. 

som t.ex. . Religionen behövdes därmed inte längre för att förklara hur världen var uppbyggd och fungerade.

 

Upplysningen var i första hand koncentrerad till länder som Frankrike, England och USA.  människor skulle ha rätt att tycka och tänka vad de ville. Idéerna ledde då till både den amerikanska och franska revolutionen i slutet på 1800-talet.

under en tiden hade England kolonier i västra Nordamerika och e amerikanska köpmännen fick inte konkurrera med engelska köpmän samt att amerikaner fick inte vara med att bestämma vilka som skulle styra. John Locke, en framstående tänkare under den här perioden, som menade att folket har rätt till uppror om staten kränker folkets rättigheter ich frihet och detta tog amerikaner tillvara och 1776 förklarade sig dessa tretton kolonier självständiga och blir amerikas förenta statarer. alla människor är skapta lika och hade rätten till liv, frihet och strävan efter lycka., skapa sin egen lycka. indianer var dock undantagna samt amerikanska slavar från denna principen. upplysningen s ideer la därför på så sätt grunden för usa. den amerikanska revolutionen la sedan grunden för den franska revolutionen (inspirerade) 1789.

Mot slutet av 1700-talet uppstod romantiken som en reaktion mot upplysningen. Romantikernas kritik mot upplysningen var att beskrivningen av verkligheten var för ensidigt mekanisk och materialistisk. Mary Wollstonecraft kritiserar upplysningens företrädare för att de mänskliga rättigheterna inte gäller för alla, inte för kvinnorna. Hon är särskilt kritisk mot Rousseau, som hon menar förnekar det kvinnliga förnuftet och att Rousseau menar att kunskaper och fakta är ett område för män.

Scroll to Top