Chapter Progress
0% Complete

FRIHETSTIDEN I SVERIGE: 1718-1772

Frihetstiden är en epok i Sveriges historia från 1718 till 1772. Under samma period pågick upplysningstiden i Europa. Upplysningstiden kom till av naturvetenskapens utveckling som förändrade människors världsbild. Alltfler människor inspirerades av t.ex. Newtons upptäckt om att jorden styrdes av naturvetenskapliga lagar och inte av Gud. Mycket som tidigare inte hade kunnat förklaras, kunde nu förklaras med hjälp av naturvetenskapen.

Upplysningens tankar och idéer dominerades av en positiv framtidstro där människor ansågs vara goda och förnuftiga av naturen. Man insåg att människor kan ändra sig eftersom människan var en produkt av miljön. Upplysningstiden handlade också om om tolerans, alla människors lika värde, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och demokrati började att diskuteras.

Upplysningstidens tankar och idéer spreds även till Sverige bl.a. genom att tidningar började tryckas i större upplagor. I Sverige hade en medelklass vuxit fram, som nu kunde ta del av nyheter i tidningar och diskussioner. I och med att nyheter började att spridas snabbt runt om i Sverige, fick stora delar av befolkningen ta del av just upplysningstidens tankar om frihet och om hur ett samhälle kan organisera sig. Folk ville nu alltmer ta del av större grad av frihet, demokrati och chans till inflytande i olika samhällsfrågor än tidigare. Fram till 1718, då frihetstiden tog vid och stormaktstiden slutade, hade Sverige i princip bara styrts av kungar och drottningar, däribland enväldiga kungar under senare delen av stormaktstiden.

I och med att folket ville detta och även adeln, som redan under Karl XII:s tid börjat att diskutera hur man kunde gå tillväga för att minska kungens makt och på så sätt också få slut på alla kostsamma krig. När kung Karl XII dog, passade man på att minska kungafamiljens makt och Sverige gick från enväldesstyre till en variant av folkstyre, d.v.s. demokrati. Sverige var vid den här tiden, ett mycket fattigt land och inte bara adeln, men också folket krävde förändring. Riksdagen tar makten och man satsade på handel och vetenskap istället för armén. På så sätt gick den tekniska utvecklingen framåt och medelklassen blir den dominerande klassen och tog därmed makten över adeln. Detta berodde på att det var just medelklassen som blev den dominerande samhällsklassen eftersom medelklassen var det som startade nya företag och stod för vetenskapliga framsteg, etc. Vetenskapen började också att utmana religionen med frihetstänkare som Voltaire, som kämpade för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter, tolerans, förnuft och han kritiserade också kyrkan hårt.

I början av frihetstiden var det Karl XII:s syster som blev ny drottning över Sverige, drottning Ulrika Eleonora, som tog över tronen 1719 och gav sedan över tronen till sin man 1720. Hon hann under sitt år vid tronen skriva under den regeringsform, som innebar att makten fick större makt. Riksdagen styrdes av adeln. Efter att drottningen abdikerade tog hennes man kung Fredrik I av Hessen vid som ny kung och han fick lova riksdagen att de skulle få behålla den makt de fått och och samtidigt skulle hans inflytande som kung försvagas ännu mer och detta godkände han för att kunna bli godkänd som ny kung över Sverige av riksdagen.

Under frihetstiden stärktes den svenska ekonomin och många vetenskapliga framsteg gjordes och den kungliga vetenskapsakademien grundades. Industrierna behövde moderna maskiner och bl.a. uppfinnaren Christopher Polhem tillverkade många nya maskiner som hjälpte till att förbättra Sveriges industri och Jonas Alströmer byggde upp en modern textilindustri i Alingsås. Med hjälp av statliga pengar byggde han ut fabrikerna och när de var som störst var över 1000 personer anställda i fabrikerna och mer än 500 spinnerskor satt hemma i stugorna och spann ull till industrin. Kläderna blev tyvärr inte billigare än de importerade och det var bara tack vare det statliga stödet som han förhindrades att gå i konkurs. Alströmer odlade potatis på sin gård, en växt som var ovanlig i Sverige på den här tiden. Bönderna tyckte inte om den och det var svårt att få dem att börja odla knölarna. Riktig fart på potatisodlingen blev det inte förrän det blev allmänt känt att man kunde göra brännvin av potatis.

Eva Ekeblad blev den första kvinnliga medlemmen i vetenskapsakademien och Carl von Linné forskade om växter och gav dem latinska namn. Han byggde upp ett system för att dela in växter i olika familjer beroende på hur de fortplantade sig. Anders Celsius, som introducerade temperaturskalan för världen. Han tillverkade också en termometer med temperaturskalan baserad på vattnets kokpunkt och fryspunkt, ett sätt att mäta temperatur som är det vanligaste i världen. Grevinnan Eva Ekeblad började forska om potatis och kom med en rapport över alla olika sätt man kunde använda potatis, förutom till mat. Bland annat visade det sig att man kan koka brännvin på potatis. Eftersom potatis var mycket billigare att odla än säd och dessutom kunde odlas på dåliga jordar där säd inte växte uppmanade man befolkningen att ta till sig Eva Ekeblads forskning och gå över till potatisodling. Hennes forskning kring potatis gjorde att hon blev den första kvinnliga medlemmen av vetenskapsakademien.

Handeln gjorde stora framsteg i Europa, bl.a. Storbritannien, men även Sverige tog del av den alltmer växande handeln. Storbritannien samt andra europeiska länder var ute och reste runt om i världen och tog över flera länder och tog därmed värdefulla saker från dessa länder. För Storbritanniens del kallas denna period för det brittiska imperiet som startade på 1600-talet och fortsatte ända till 1900-talet och de brittiska kolonierna fanns i stora delar av Afrika, Asien med bl.a. Hong Kong, delar av Amerika, Europa med bl.a. Cypern, Gibraltar och Malta samt delar av Oceanien. Storbritannien blev ett världsimperium också med hjälp av Sverige på sätt och vis. 1731 grundades Ostindiska kompaniet, ett handelskompani från Göteborg, och som hade monopol på handel med Kina och förde hem stora mängder av lyxvaror som porslin, siden, te och kryddor till Sverige. man bara kunde få med sig från Kina och Ostindiska kompaniet gjorde stora vinster och ledde till att Sverige som land växte och många människor blev mycket rika av detta.

Under den här tiden, runt 1730, grundades Sveriges första två första politiska partier: hattarna och mössorna. Den politiska makten skiftade mellan dessa två partier under hela frihetstiden och de kämpade hårt för att ta makten ifrån varandra. Hattarna bestod av många unga män från adeln och de ville förändra Sverige genom att ta tillbaka det Sverige förlorat i slutet av stormaktstiden. Mössorna, å andra sidan, förde en mer försiktig utrikespolitik, vilket innebar att de ville inte ha krig utan ville helst att skattepengarna skulle satsas på utveckling av jordbruket.

Hattarnas vilja till revansch mot Ryssland, ledde 1741 till ett tvåårigt krig mot Ryssland med en svensk armé som var dåligt förberett och kriget blev ett misslyckande för Sveriges del. Kriget avslutades med att den svenska armén kapitulerade utanför Helsingfors 1743 och hela Finland ockuperades av ryssarna. Vid fredsförhandlingarna kunde Ryssland ha tagit hela Finland från Sverige, men istället valde Ryssland att bara ta en del av de finska gränstrakterna samt krävde att vi tog emot en tysk som ny kung i landet, Adolf Fredrik, som var släkt både med den svenska- och den ryska kungafamiljen. Kung Adolf Fredrik med sin fru planerade en statskupp tillsammans med ett antal medhjälpare, men riksdagsmännen fick höra talas om planen och kungaparet fick en skarp varning av riksdagen som meddelade att kungen skulle avsättas om han försökte sig på något liknande igen. Åtta av kungaparets medhjälpare avrättades. Adolf Fredrik dog år 1771 och hans son Gustav III blev kung.

Gustav III utnyttjade rivaliteten mellan Hattarna och mössorna, d.v.s. Av den politiska instabiliteten, samtidigt som han var missnöjd med att kungens makt var så begränsad och genomförde en statskupp 1772 och med det tog frihetstiden slut och Sverige hade än en gång en enväldig kung och en ny epok i svensk historia börjar: den gustavianska tiden. Gustav III hann senare 1778-1790, starta ännu ett krig mot Ryssland, som också det blev ett misslyckande för Sverige och det slutade med att folkets missnöje blev mycket stort mot honom och han mördades på en maskeradfest av adelsmannen Jacob Anckarström 1792, 20 år efter frihetstidens slut, d.v.s under den gustavianska tiden mellan 1772 till 1809.

Scroll to Top