Neurovetenskap

Hjärnan & träning

Hur påverkas hjärnan av träning?

Träning är bra för hjärnan på många olika sätt och hjärnan gynnas därför av motion. Fördelarna med träning för hjärnan är många och här beskrivs flera av fördelarna med träning för att ta hand om hjärnan. Det betyder att träning ger energi till hjärncellerna.

– Nervcellerna behöver syre och energi och det får dem via blodet och träning bidrar till att blodet bättre pumpas upp till hjärnan.[4]

– Träning leder till att människan lättare kommer till ro och sover bättre.[4]

– Träning leder till mer uthållighet och koncentration för att arbeta, läsa och fokusera på saker.[4]

– Man får en bättre förmåga att samla nervcellernas aktivitet i den främre delen av hjärnan, frontalloben, den del som bl.a. svarar fokusering, planering och impulskontroll.[4]

– Hippocampus är den viktigaste strukturen vi har för inlärning och minneslagring. När vi tränar stärks hippocampus och man får bl.a. lättare att lära sig nya saker. När man tränar ordentligt och regelbundet under en längre tid har det t.o.m. visat sig att hippocampus växer och dess hjärnceller blir starkare.[4]N

John Droguett

Författare & grundare

Upphovsrättsskyddat material. Får inte kopieras. © John Droguett Academy

Kontakta oss

Är människan till naturen kategoriserande?

Är människan till naturen kategoriserande?

Människan mår bra av att dela in omvärlden i olika motsatskategorier samt av att umgås med människor som påminner om en själv. Exempel på motsatskategorier är att hjärnan reflexmässigt kategoriserar andra människor som bra eller dåliga. Exempel på att människan är homogenitetssökande är att hjärnan mår bra av att umgås med människor som påminner om en själv, d.v.s. den bild som hjärnan byggt upp av den kropp hjärnan tillhör. 

Det här betyder att hjärnan reflexmässigt delar in de som tillhör och de som inte tillhör den egna gruppen. Samtidigt kommer hjärnan att vilja kategorisera nya människor man träffar som bra eller dåliga människor, d.v.s. ett antingen-eller-förhållande uppstår naturligt. 

Hjärnan strävar också reflexmässigt efter att kategorisera människor som antingen lyckade och framgångsrika personer eller som misslyckade och icke framgångsrika personer (Gospic & Falk, 2017, s. 23). Det betyder att t.ex. en lärare som har trettio elever kommer att tycka att de få som presterar bäst i klassen är duktiga och framgångsrika i sina studier i jämförelse med de andra eleverna (Gospic & Falk, 2017, s. 29).Det betyder att en lärare automatiskt kan komma att kategorisera sina duktigaste elever som framstående elever, men i realiteten kan det vara att dessa elever är medelmåttiga elever prestationsmässigt nationellt och internationellt sett. Det kan alltså vara slumpen som avgör om man definieras som en framgångsrik elev eller inte och då borde elever som lyckas väl i jämförelse med andra elever i skolor där studieresultaten är låga i praktiken möjligen erhålla högre betyg än de egentligen borde ha.

John Droguett

Författare & grundare

Upphovsrättsskyddat material. Får inte kopieras. © John Droguett Academy

Kontakta oss

Vad är inre motivation?

Vad är inre motivation?

Att vilja bli bra på något är alla människor programmerade till att vara, men för att bli bra på någonting kräver stor uthållighet och en inre motivation som drivkraft. Ju högre grad av inre motivation en människa har desto större uthållighet och engagemang. Den inre motivationen styrs i huvudsak av följande tre faktorer: 1) autonomi, d.v.s. rätten till självbestämmande, 2) en vilja att lyckas bemästra det man bestämt sig för samt 3) ett syfte med det man gör. Autonomi är det som påverkar den inre motivationen allra mest och ju högre grad av autonomi desto större grad av inre motivation. En annan viktig faktor är graden av uppskattning man får på vägen mot målet, då motivation och produktivitet ökar betydligt, ju högre grad av uppskattning man får.(3)

Psykologen Abraham Maslows kända behovshierarki från 1943, även känd som behovstrappan, som delar in människors behov i fem nivåer. Nivå ett är de grundläggande behoven en människa har, som  t.ex. mat, sömn, kläder och någonstans att bo. Nivå två är behovet av att känna sig trygg och säker. Nivå tre innehåller behoven om att känna tillhörighet, gemenskap och kärlek. Den fjärde nivån handlar om behoven av prestige, uppskattning och anseende. På den högsta nivån, nivå fem, finns behovet av självförverkligande. Maslow menade att människan behöver få alla de fem behovsnivåerna uppfyllda och att den som har lägre mål än vad den är kapabel till, kommer med stor sannolikhet vara olycklig under sitt liv.(5) Enligt Maslow behöver människan en inre motivation att komma upp på den högsta nivån och den inre motivationen får man nivå för nivå och därför menar Maslow att behoven i nivå ett ska vara uppfyllda för att kunna uppnå behoven i nivå två, o.s.v.

John Droguett

Författare & grundare

Upphovsrättsskyddat material. Får inte kopieras. © John Droguett Academy

Kontakta oss

Vad är hjärnstammen?

Vad är hjärnstammen?

Hjärnstammen ligger under storhjärnan. Den nedersta delen av hjärnstammen kallas förlängda märgen. Den förbinder storhjärnan med ryggmärgen. Hjärnstammen tar emot information från kroppens signaler och skickar dem vidare till hjärnbarken. Hjärnstammen styr kroppens hormonsystem, andningen, hjärtslagen, kroppstemperaturen, ämnesomsättningen och din vakenhet. Tillsammans med hypotalamus styr hjärnstammen även blodtryck och puls. Från hjärnstammen styrs också reflexer som att svälja och nysa.

John Droguett

Författare & grundare

Upphovsrättsskyddat material. Får inte kopieras. © John Droguett Academy

Kontakta oss

Vad är amygdala och striatum?

Vad är amygdala och striatum?

Kortfattat kan man säga att striatum har med belöningsystemet i hjärnan att göra och amygdalan med obehagskänslor. Striatum reagerar på det man gillar och det man inte gillar reagerar amygdalan på. När striatum aktiveras får man en positiv känsla och hjärnan kommer vilja styra en att upprepa det som gjorde att man kände sig positiv och tillfreds. Om man t.ex. tycker om att äta spaghetti och får det serverat kommer striatum att reagera positivt och man kommer känna sig glad och tillfreds. Att bli serverad spaghetti kommer hjärnan att tolka som ett positivt beteende och kommer vilja upprepa handlingen av att äta spaghetti. När amygdalan aktiveras kommer en känsla av att antingen fly situationer eller att gå till attack, d.v.s. en fly-eller-fäkta-reaktion inträder i hjärnan när man känner obehag inför en situation (Gospic & Falk, 2017, s. 31).. Det kan t.ex handla om att man träffar en person som man ogillar och känner obehag inför och då kommer amygdalan att skicka signaler om att man antingen bör fly situationen eller att man ska gå till attack. Det kan också handla om t.ex. att man tilldelas en uppgift att göra som man inte vill utföra och då signalerar amygdalan om att man ska strunta i uppgiften man har helt och hållet eller att exempelvis bli arg över uppgiften och högljutt protestera över den tilldelade uppgiften. Att känna rädsla inför något gör också att amygdalan skickar signaler om att fly situationen eller att gå till atack, d.v.s. fly-eller-fäkta (Gospic & Falk, 2017, s. 32).

Om amygdalan och striatum skulle styra människans beteende helt och hållet skulle vi människor agera annorlunda än vad vi i realiteten gör. Det beror på att människan har en frontallob som kan agera som en motvikt mot de signaler som amygdalan och striatum skickar. De allra flesta människor kan reglera eller t.o.m. gå emot dessa signaler med hjälp av frontalloben, men inte alla människor i lika hög grad. Barn och unga är rent biologiskt inte förmögna till att reglera de signaler som amygdala och striatum skickar med frontalloben i lika hög utsträckning som vuxna. Har man dessutom extra svårigheter att reglera sin impulskontroll, som t.ex. de med ADHD har, då har hjärnan svårare att hindra impulserna från amygdalan och striatum med frontalloben. Striatum strävar efter att upprepa beteenden som tidigare lett till att man känt sig tillfreds och på så sätt uppnå den positiva känslan igen. Om man t.ex. tidigare ätit chokladtårta och man fått en positiv känsla kommer striatum skicka signaler om att äta chokladtårta nästa gång möjligheten till att äta chokladtårta dyker upp. Dessa signaler kan då frontalloben agera på och t.o.m. stoppa impulsen att äta chokladtårtan. Det kräver dock en viljestyrka hos individen och att signalerna till och från frontalloben fungerar (Gospic & Falk, 2017, s. 47).

John Droguett

Författare & grundare

Upphovsrättsskyddat material. Får inte kopieras. © John Droguett Academy

Kontakta oss

Vad är ryggmärgen?

Vad är ryggmärgen?

Ryggmärgen är mellan 40 till 45 centimeter lång hos vuxna och sträcker sig från hjärnan ner till kotpelaren. Ryggmärgens uppgift är att överföra sensorisk information till hjärnan.

Vad är storhjärnan?

Vad är storhjärnan?

Storhjärnan upptar 90 % av hjärnans totala volym och består av två hjärnhalvor som sammanbinds av hjärnbalken (corpus callosum). Hjärnbalken sitter mellan storhjärnans bägge halvor och består av en stor samling av nervtrådar som gör att de båda hjärnhalvorna kan skicka signaler till varandra. På så sätt samordnas de båda hjärnhalvornas aktiviteter. Hjärnans yttre skikt kallas för hjärnbarken (cortex) och består av grå hjärnsubstans som till största delen består av nervceller. Hjärnbarken styr människans medvetande: tankar, känslor och minnen. Storhjärnans yta är veckad och mellan vecken ligger fåror. Några fåror är extra tydliga och de delar in de båda hjärnhalvorna i fyra lober: frontalloben (även kallad pannloben), parietalloben (hjässloben), temporalloben (tinningloben) och nackloben. De fyra loberna finns både på vänster och höger hjärnhalva, vilket innebär att loberna är åtta totalt. Hjärnloberna har olika uppgifter och kortfattat kan man säga att:

– frontalloberna ansvarar för planering av framtiden och styr de rörelser som vi styr medvetet, d.v.s. med vår egen vilja. De styr även människans personlighet, koncentrationsförmåga samt arbetsminnet till stor del.

– parietalloberna brukar ofta benämnas som hjärnans kommandocentral. Här bearbetas alla sinnesintryck till användbar kunskap, t.ex. öga- och hand koordination, rumsuppfattning samt objektigenkänning.

– temporalloben styr ljud- och språkrelaterade funktioner, t.ex. hjälper den att koppla ihop den musik man lyssnar på med minnen. Temporalloben innehåller hippocampus, som är nödvändig för inhämtande av ny kunskap som ska lagras i hjärnbarken samt det limbiska systemet.

Storhjärnans inre del är till största delen uppbyggd av vit substans, som består av nervtrådar och gliaceller. Nervtrådarna förmedlar information mellan nervcellerna, vilket gör att hjärnans olika delar kan samarbeta. Halvorna har olika uppgifter där den vänstra till största delen styr språket och talet medan den högra hjärnhalvan är den som styr den kreativa och skapande delen av hjärnans funktioner. Känsel och rörelser styrs av den motsatta sidans hjärnhalva, vilket betyder att rörelserna i höger kroppshalva styrs av vänster hjärnhalva, och tvärtom.

Inne i storhjärnan sitter talamus. Dit kommer all information om temperatur, beröring och smärta. I talamus skickas informationen vidare till olika delar av hjärnbarken och vårt medvetande. Hypotalamus ligger under talamus och styr över bland annat kroppstemperatur, hunger, törst, sexlust och tillväxt. Detta görs delvis med hjälp av hypofysen som är en körtel som sitter ihop med hypotalamus. Hypofysen bildar hormoner som sedan stimulerar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner

John Droguett

Författare & grundare

Upphovsrättsskyddat material. Får inte kopieras. © John Droguett Academy

Kontakta oss

Vad är hjärnan och vad består den av?

Vad är hjärnan?

Hjärnan (encephalon) är det organ i kroppen som är minst utvecklad vid födseln och har i spädbarnsåldern cirka 40 procent av en vuxenhjärnas storlek.(1) Hjärnan hos en vuxen väger cirka 1,5 kg och består av uppemot 100 miljarder nervceller (neuroner). Varje nervcell innehåller a) cellkropp (soma), b) dendrit samt c) nervtråd (axon).(2)

Hjärnan är, liksom hjärnans nervceller, indelad i tre större delar: storhjärnan (cerebrum), lillhjärnan (cerebellum) och hjärnstammen (truncus encephali). Människroppen är liksom hjärnan symmetrisk, d.v.s. liksom kroppen har två armar och två ben så är hjärnan indelad i två hjärnhalvor (hemisfärer): en vänsterhalva och en högerhalva. När man talar om hjärnan brukar man samtidigt tala om det centrala nervsystemet, som består av både hjärnan och ryggmärgen (medulla spinalis) tillsammans. Det centrala nervsystemet är ihopkopplat med resten av kroppen genom nervtrådar (axoner), vilka kan vara upp till en meter långa.(2)

John Droguett

Författare & grundare

Upphovsrättsskyddat material. Får inte kopieras. © John Droguett Academy

Kontakta oss

Scroll to Top