Är människan till naturen kategoriserande?

Människan mår bra av att dela in omvärlden i olika motsatskategorier samt av att umgås med människor som påminner om en själv. Exempel på motsatskategorier är att hjärnan reflexmässigt kategoriserar andra människor som bra eller dåliga. Exempel på att människan är homogenitetssökande är att hjärnan mår bra av att umgås med människor som påminner om en själv, d.v.s. den bild som hjärnan byggt upp av den kropp hjärnan tillhör. 

Det här betyder att hjärnan reflexmässigt delar in de som tillhör och de som inte tillhör den egna gruppen. Samtidigt kommer hjärnan att vilja kategorisera nya människor man träffar som bra eller dåliga människor, d.v.s. ett antingen-eller-förhållande uppstår naturligt. 

Hjärnan strävar också reflexmässigt efter att kategorisera människor som antingen lyckade och framgångsrika personer eller som misslyckade och icke framgångsrika personer (Gospic & Falk, 2017, s. 23). Det betyder att t.ex. en lärare som har trettio elever kommer att tycka att de få som presterar bäst i klassen är duktiga och framgångsrika i sina studier i jämförelse med de andra eleverna (Gospic & Falk, 2017, s. 29).Det betyder att en lärare automatiskt kan komma att kategorisera sina duktigaste elever som framstående elever, men i realiteten kan det vara att dessa elever är medelmåttiga elever prestationsmässigt nationellt och internationellt sett. Det kan alltså vara slumpen som avgör om man definieras som en framgångsrik elev eller inte och då borde elever som lyckas väl i jämförelse med andra elever i skolor där studieresultaten är låga i praktiken möjligen erhålla högre betyg än de egentligen borde ha.

John Droguett

Författare & grundare

Upphovsrättsskyddat material. Får inte kopieras. © John Droguett Academy

Kontakta oss

Scroll to Top